Avtalsrörelsen 2020: ”Märket” är satt – vad innebär det?

Pandemin har försenat årets avtalsrörelse, som istället för att ha färdigställts under våren nu förhandlas under hösten 2020. Nu har man fått fram ”märket”. Märket hamnar på 5,4 procent i löneökningar inklusive avsättning till delpension, i ett 29 månader långt avtal som träder i kraft i november 2020 och löper ut den 31 mars 2023.

Därmed är också normen för löneökningarna på svensk arbetsmarknad satt. Avtalen ger ett värde på 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022.

Avtalen ger ett värde på 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022.

Vad är en avtalsrörelse och varför har man ett märke?

Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter gemensamt skapar de arbetsrättsliga förutsättningarna som ska gälla på arbetsmarknaden.

Det görs via kollektivavtalen under den så kallade avtalsrörelsen. Det är drygt 110 centrala parter, 55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackförbund. Tillsammans tecknas nästan 700 kollektivavtal. Löptiden på dessa avtal ligger på mellan ett och tre år.

Under ett kollektivavtals löptid råder det fredsplikt. Det innebär att fackförbundet är avskuren möjligheter att vidta s.k. stridsåtgärder. En stridsåtgärd är en åtgärd som vidtas för att få igenom fackets krav, genom exempelvis uttagande av medlemmar i strejk eller blockad.

När ett kollektivavtal har löpt ut upphör även fredsplikten, vilket innebär att facket kan varsla om stridsåtgärder. Arbetsgivarna kan då svara med lockout – utestängning av arbetstagare från arbetsplatsen – en åtgärd som dock inte används offensivt eftersom utebliven produktion drabbar arbetsgivarna själva.

Industriavtalet

Konfliktsituationer som uppstår med anledning av stridsåtgärder enligt ovan kostar oerhört mycket, främst för arbetsgivarna. Under 1970- och-80 talet präglades arbetsmarknaden av väldig oro med många konflikter, vilket påverkade Sveriges konkurrenskraft och ledde till hög inflation. Det var mot bakgrund av detta som arbetsgivare och fack inom industrin[1] träffade Industriavtalet 1997, vilket sedermera förnyades senast 2016.

Det är i detta avtal som parterna kom överens om att sätta ”märket”, vilket ska respekteras av övriga parter.

Industriavtalet reglerar hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat det ska gå till. Tanken är att minimera risken för konflikter genom att skapa förutsättningar för att nya avtal ska kunna träffas innan de gamla avtalen har upphört att gälla.

Nu när märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher. 

Beskedet om att märket är satt innebär alltså inte att andra kollektivavtal kommer landa på samma nivå med samma fördelning av ökningen. Men det fungerar som en grund som förhandlingarna tar sitt avstamp i.

Hur man som arbetsgivare ska hantera frågor kopplade till kollektivavtal och förhandlingar kan vara utmanande.
Kontakta våra juridiska rådgivare om ni har frågor om kollektivavtal eller andra arbetsrättsliga utmaningar.

[1] Arbetsgivarorganisationerna inom industrin är: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Grafiska Företagen, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Gröna Arbetsgivare, TEKO och TMF.
Facken inom industrin är: GS, ­Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.

By |2020-11-16T14:58:50+00:00November 16th, 2020|Företagsnytta, Juridik|