Svenska 1090-gruppen har enats om följande tolkning av reglerna om spårbarhet i SS-EN 1090-2:2018 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 2: Stålkonstruktioner, kapitel 5.2 Identifiering, kontrolldokument och spårbarhet. Här kan du läsa mer om 1090-gruppens tolkning och ladda ner tolkningsutlåtandet >>
Förteckningen över utförandekrav och de allmänna föreskrifterna har stor betydelse för den färdiga stålkonstruktionens bärförmåga, stadga och beständighet. MVR har tagit fram en vägledning för att hjälpa konstruktörer ställa relevanta och väl avvägda krav med fokus på säkra och kostnadseffektiva stålkonstruktioner. För att underlätta för både konstruktören och stålentreprenören är vägledningen uppbyggd efter rubrikerna i
Bärverksdelar i stål ska vara CE-märkta och prestandadeklarerade enligt den harmoniserade standarden EN 1090-1. I samband med leverans av bärverksdelarna ska tillverkaren även överlämna CE-märkningen med tillhörande prestandadeklaration samt eventuella konstruktionshandlingar som dessa dokument hänvisar till. Genom CE-märkningen försäkrar tillverkaren att produkten uppfyller definierade krav på väsentliga egenskaper och prestanda. Det betyder att underliggande dokumentation som
Hur väljer man rätt process för termisk skärning? Vad är egentligen skillnaden med Fiberlaser och Finstråleplasma? När ska man välja gasskärning? Frågorna är många när man står inför en investering i ny skärmaskin. Valet beror bland annat av typ av plåt, plåttjocklek, krav på toleranser, produktivitet och arbetsmiljö. Här kan du läsa fördelar och nackdelar
Europadomstolens mening är att ingjutningsgods som påverkar byggnadsverkets bärförmåga ska CE-märkas och prestanda deklareras enligt EN 1090-1:2009 + A1:2011. Ytterligare intressanta klargöranden (eller avsaknad av) från domen. En harmoniserad standard gäller alltid före ett europeiskt bedömningsdokument. Det vill säga om en produkt omfattas helt av en harmoniserad standard så kan inte produkten bedömas enligt en ETA. Vägledningsdokument
Dagens regelverk för stålbyggnad ställer endast krav på certifiering av företag för tillverkning på verkstad. Det finns alltså inga krav på företagscertifiering av stålbyggnadsentreprenörerna som arbetar ute på byggarbetsplatserna med till exempel montage, trots att det är större risk för fel på grund av ofta svåra förhållanden utomhus. Nordcert har därför tagit fram en frivillig
Att återbruka konstruktionsstål är ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan från byggandet. En större avsättning för återbrukade stålkomponenter i bärande konstruktioner är möjlig om de kan likställas och ihopblandas med nya komponenter. Detta kräver att de återbrukade komponenternas materialegenskaper verifieras och dokumenteras på ett sätt som uppfyller regelverkets krav. MVRs handbok beskriver hur detta kan
MVR har tagit fram en bok för inköpare av stålentreprenader. Boken kostar 250:- och säljs av Svensk Byggtjänst. I boken ges en checklista som hjälper dig att komma ihåg det viktigaste i samband med att du skriver ditt förfrågningsunderlag och information som kan utgöra underlag för texter under olika AF-koder vid inköp av stålentreprenader som
Under de senaste åren har ett antal nya lagar, föreskrifter och standarder införts som berör projektering, tillverkning, utförande och kontroll av stålentreprenader. Flera av förändringarna har betydelse vid upphandling och inköp av stålentreprenader. Att följa gällande regelverk är en förutsättning för att kunna ta aktuellt byggnadsverk i bruk då det krävs slutbesked av byggnadsnämnden. Att
Boverket har i PBL Kunskapsbanken gett ett förtydligande angående utförandeklass och kontroll av stålkonstruktioner. Med hänvisning till att en högre utförandeklass för svetsar inte alltid ger högre brottsäkerhet anser Boverket att det kan finnas skäl att välja en lägre utförandeklass i vissa situationer. Det handlar förstås i huvudsak om ekonomi, det finns ingen anledning att kräva högre
