Näringsdepartementet med Peter Eriksson i spetsen vill satsa på träbyggande och uppmanar Sveriges kommuner att göra samma sak. Riksdagspolitiker skriver debattinlägg för att påverka kommuner att ta fram en strategi för att öka träbyggandet och twittrar om att dom gillar trä. I DN 27 februari publicerades en artikel med rubriken “Höghus i trä skonar klimatet redan under byggprocessen.”

Att minska våra koldioxidutsläpp är en mycket viktig fråga och det gäller förstås att hitta lämpliga kostnadeffektiva åtgärder för detta. Men, är verkligen kommunala särkrav som utestänger alla icke förnybara stommaterial för byggnader lösningen?

I nedanstående text för jag fram mina reflektioner och tankar kring DNs artikel om höghus i trä.

Att ta fram en beräkning för klimatpåverkan av ett kilo färdig byggprodukt kanske går att göra (hur är det tex med utsläpp av markbunden koldioxid från våra kalhyggen?). Men, att göra en analys av hur val av stommaterial påverkar en hel byggnads koldioxidutsläpp under en livscykel är inte möjlig utan stora förenklingar och avgränsningar. Hur tar man till exempel hänsyn till hur stommaterialet påverkar underhålls-/reparationsbehov, livslängd eller möjligheter till ombyggnad vid förändrad användning? Dessutom är det så att ett flerfamiljshus ska uppfylla flera väsentliga krav som handlar om de boendes hälsa och säkerhet. Att då som till exempel Växjö kommun styra val av stommaterial utifrån endast en egenskap tyder på en stor okunskap i byggande. Det enda man med säkerhet uppnår är ökade kostnader eftersom konkurrensen begränsas.

Rapporten från IVL och KTH som nämns i artikeln framför också tydligt i slutsatsen följande “Det är viktigt att poängtera att den jämförelsen (refererar till jämförelsen mellan betong- och trähuset ur ett klimatperspektiv) enbart är gjord i ett klimatperspektiv. Andra viktiga frågor som brand, fukt, effektreduktion, ekonomi, etc. har inte beaktats. Studien kan därför inte ligga till grund för val av en viss byggteknik, exempelvis trä, betong, eller stål. “. Ändå använder man rapporten till just detta i artikeln! Vikten av tydlighet, väl underbyggda fakta och kritiskt granskande journalister är i trumpismens tider extra viktiga.

Om man ska skriva en relevant artikel som handlar om att trä är att föredra som stommaterial i byggnader så måste man prata med byggsakkunniga också. Kanske någon från Byggmaterialindustrierna eller Byggherrarna? Eller varför inte någon från Svensk Betong och Mekaniska Verkstädernas Riksförbund? Annars blir det ju bara att ensidigt föra lobbyisternas ord vidare. Jag saknar alltså kritiska frågor till lobbyingorganisationen Sveriges Träbyggnadskansli.

En viktig del i ett klimatsmart byggande handlar förstås om att bygga för lång livslängd. Enligt Boverket har 30% av småhusen och 10% av flervåningsbyggnaderna mögelpåväxt eller mögellukt (Boverket rapport “Så mår våra hus” ISBN 978-91-86342-29-6). Trä är ju både hygroskopiskt och organiskt, är det inte stor risk för mögelangrepp? Kan det påverka livslängden? Har ni gjort någon analys av hur riskerna ökar med fuktigare klimat på grund av förväntade klimatförändringar?

Anledningen till att flervåningsbyggnader i trä förbjöds var ju de stora stadsbränderna och det vara bara ett par månader sen ett halvt kvarter brann ner i Umeå. En modern påbyggnad i trä med flera lägenheter i Husby blev också helt nedbränd nyligen (januari 2017). Vad hade hänt om flervåningsbyggnaden den stod på också hade varit i trä? Är inte det här en stor risk? Hur påverkar detta miljön?

Förövrigt bemöter den anslutande brandartikeln i Dagens Nyheter överhuvudtaget inte den problematik som lyfts av Brandskyddsföreningen utan grundar sig i en undersökning i hur många bränder som uppstår i ett hus med trästomme jämfört med betongstomme. Varför skulle stommaterialet göra någon skillnad i antalet bränder?

Bränder startar av att man glömmer stänga av spisen, glömmer att släcka adventsljusstaken, tekniska fel och liknande, inte om det är trä, betong eller stål i stommen.

Gällande faktarutans påstående att “byggtiden för ett höghus i trä är ungefär en tredjedel av den för höghus i exempelvis betong”. Vad är det egentligen man jämför med? Hur vanligt är det med platsgjutna betonghus idag, eller de senaste 30 åren för den delen?

2017-03-01
Björn Uppfeldt
Förbundsdirektör MVR