Avtalsrörelsen – 2023

Den svenska modellen

I Sverige är det arbetsgivare och fackförbund som gemensamt reglerar den svenska arbetsmarknaden, vilket kallas den svenska modellen. Det här sättet att reglera och styra över hanteringen av löner och anställningsvillkor är unikt för Sverige och det är således arbetsmarknadens parter som regelbundet samarbetar och förhandlar fram de aktuella villkor som ska gälla för arbetsmarknaden.

När en gällande kollektivavtalsperiod går mot sitt slut börjar en ny avtalsrörelse med syfte att skapa goda förutsättningar för nya avtal innan de gamla avtalen upphör att gälla. Under hela avtalsrörelsen pågår därför förhandlingar om nya kollektivavtal parallellt och det är fackförbunden och arbetsgivarorganisationer för respektive branscher som förhandlar om vilka löner och villkor som ska gälla för respektive bransch arbetsplatser.

Märket

I skrivande stund är årets avtalsrörelse i full gång och kollektivavtal för respektive branscher förhandlas. Sedan 1997 är det industrisektorn som är normgivande eftersom det är den bransch som, internationellt sett, är mest konkurrensutsatt. När det är dags att förhandla nya kollektivavtal är det därför industrisektorn i Sverige som är först ut. Man brukar säga att det är industrin som sätter ”märket” för löneutvecklingen för alla branscher vilket innebär att det är industriavtalen man sedan utgår från i övriga avtalsförhandlingar. ”Märket” är således ett verktyg för en stabil och rimlig löneutveckling samt ett riktmärke för alla branscher i Sverige.

Lönebildning 2023

Industrifacken – IF Metall, GS, Livs, Sveriges ingenjörer och Unionen

Under slutet av oktober presenterade de fem facken inom industri sina krav i avtalsrörelsen 2023 vilket innebär att arbetet med Sveriges löneutveckling i övriga branscher påbörjats.

De fem facken kräver löneökningar om 4,4 procent. Därutöver vill de även se en särskild satsning på avtalens lägsta löner, vilka i ett ettårigt avtal ska öka med 1 600 kronor i månaden. Facken vill även se att mer pengar betalas in till arbetarnas deltidspension och tjänstemännens så kallade flexpension. Kostanden ska rymmas inom de redan satta 4,4 procenten.

Årets löneökningstakt om 4,4 procent är märkbart högre än ökningarna de senaste åren. Lönerna i Sverige har under de sista avtalsrörelserna stigit med omkring 2,5 procent vilket innebär att årets löneökningstakt påtagligt avviker från tidigare år.

Industrifacken motiverar den högre löneökningstakten med att svensk industri går bra. De senaste åren har svensk industri ökat sina marknadsandelar utomlands, produktiviteten har utvecklats, investeringarna är stora och arbetskraftskostnaderna har inte stigit mer än i andra länder. Industriföretagen gör stora vinster och ligger just nu långt över det historiska genomsnittet samtidigt som sysselsättningen i Sverige är hög. En sammantagen bild gör därför att lönerna bedöms kunna öka i snabbare takt än i tidigare avtalsrörelser.

Vad händer nu?

”Märket” är satt och striden om löneutvecklingen är nu i gång. Med anledning av att ”märket” är normgivande kan Sveriges alla branscher nu vänta sig intensiva förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Då alla branscher ser olika ut och där inte riktigt alla haft samma goda utveckling som industrin och att vi, minsta sagt, befinner oss i en turbulent och osäker tid med en framtid som kan te sig tämligen bekymmersam kan vi förvänta oss att vissa branscher inte instämmer i att löneökningar enligt ”märket” är rimligt.

Har du frågor som är kopplade till kollektivavtal eller annan arbetsrättslig utmaning? Våra jurister hjälper Er gärna! Kontakta oss här.

MVRs NYHETSBREV

Prenumerera för fler nyheter

 

Mekaniska Verkstädernas Riksförbund

MVR arbetar för att förbättra ditt företags lönsamhet genom att hjälpa dig och ditt verkstadsföretag i den dagliga verksamheten samt med att skapa goda förutsättningar för branschen med långsiktigt lönsamma mål för små och medelstora svenska verkstadsföretag.

Läs mer om MVR

Dela gärna det här inlägget, via valfri platform!

Visa alla inlägg på nyhetssidan

Du kanske också gillar