Validering av svetsmaskiner

Under de senaste åren har företag, som har certifierat sig enligt någon av svetsstandarderna, fått krav på sig att validera sina svetsströmkällor. Det många inte förstår är nyttan med valideringen samt vetskapen om att det finns olika nivåer på validering, frågan är bara när används dessa nivåer?

Skillnaden på kalibrering och validering

Kalibrering är en uppmätning av vilken mätosäkerhet mätdonet har en viss tidpunkt, d.v.s hur stort fel det kan ge vid en mätning. Kalibrering innebär inte att mätdonet trimmas eller justeras till att ge korrekta värden, även om en justering kan göras i samband med kalibreringen.

En validering innebär att kravställarens önskemål säkerställs genom att verifiera egenskaperna hos den färdiga produkten.

När krävs validering

Om företaget är certifierat enligt ISO 3834 serien så följer kraven på validering via ISO 3834-5 tabell 9. I denna tabell hänvisas till svetsmetoderna 111, 131, 135, 136, 138 och 141 skall valideras enligt ISO 17662 d.v.s. strömkällor. Till ISO 3834-serien så finns ett antal andra standarder kopplade bl.a. EN 1090-2 (bärverksdelar/stålbyggnad), EN 15085 (rälsgående fordon) och NORSOK (oljeindustrin i Norge).

Valideringsstandarderna ISO 17662 och EN 50504 är kopplade mot varandra, där 17662 anger vad som skall valideras och 50504 anger hur valideringen går till.

Olika nivåer på validering

När en strömkälla (svetsmaskin) valideras görs detta mot standarden EN 50504. Standarden anger två nivåer på validering, standard grade och precision grade. Standardnivån godkänner avsteg på +/- 10% medan precision grade ställer högre krav  +/- 2,5%. Vid krav på precison grade krävs återkommande validering var 6:e månad.

Precision grade krav finns bland annat som kundkrav, men finns ej kopplat till ISO 3834-serien eller EN 1090. Om krav finns på precision grade-validering så skall detta vara tydlig specificerat.

Kostnad för validering

En validering av en svetsmaskin brukar kosta mellan 1500 – 2500 kr/st beroende på typ av strömkälla. Om ett företag nu äger 10 stycken strömkällor, som skall valideras så är kostnaden ca 25000kr/år. Till detta kan i många fall räknas in bortfall från produktionen samt personal, som skall finnas tillgängliga vid validering för att visa vart maskinen står alternativt skickar maskinen på validering hos extern leverantör. Om kraven skall göras för precision grade, blir denna kostnad dubblerad! Det är viktigt att den utrustning som används i produktionen enligt nämnda standrader är validerade, men tänk på att inte validera för onödigt hög nivå eller maskiner som inte används.

Hur påvisas validering

När en strömkälla har genomgått validering med godkänt resultat skall märkning appliceras på strömkällan med märkningen ”PASSED” eller ”FAILED” samt nivå för valideringen. Till detta kommer även datum, modellbeteckning och företaget, som utfört valideringen. Med valideringen skall även följa ett intyg, som minst hänvisar till ISO 50504.

Längre valideringsintervall

Enligt EN 50504 så kan valideringstiden utökas, om användaren kan påvisa att likartade värden har erhållits vid flera mätningar. Det innebär att det går att tänja på valideringstiden och därmed minska kostnaden. Detta är dock under förutsättning att:

• Maskinen inte utsatts för skador
• Maskinen inte genomgått service
• Att inte krav i standard föreligger
• Att noggrann genomgång av tidigare års valideringsintyg kan sammanställas och framläggas till den som reviderar företaget, där det går att intyga maskinens funktion.

För att säkerställa att kraven för ISO 3834-serien efterlevs bör företaget validera sina maskiner årsvis enligt standardnivån om inga andra krav finns. På detta vis erhålls också en säkerställd kvalitet på företagets svetsade produkterna.

Björn Lindhe, IWE (Svetsingenjör)