Vi vill väl alla gå till jobbet utan att ha ont i magen? Vi vill väl alla gå till jobbet utan att ens överväga tanken att man inte skulle komma hem efter sitt pass? Vi vill väl alla gå till jobbet och känna oss som en del av en helhet? Om ni svarar ja på dessa påståenden så har ni svaret på varför vi ska bry oss. Alla dessa sammanhang har nämligen en sak gemensamt – allihop påverkas av arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Med tanke på att man i regel spenderar mer tid på sin arbetsplats än i sitt hem, så blir betydelsen av arbetsmiljöarbetet på ens arbetsplats för de flesta mycket stor. Undersökningar visar att god arbetsmiljö i stor utsträckning till och med är viktigare än hög lön och flexibla arbetstider.

Vad är då arbetsmiljö?

Arbetsmiljö är kort och gott allt som har med arbetsplatsen att göra. Det är bullernivåer, ergonomiska arbetsredskap, ventilation och andra så kallade ”hårda”, konkreta aspekter. Saker som kan mätas. Den lite mer svårgreppade delen av arbetsmiljön utgörs av de ”mjuka”, eller mer abstrakta aspekterna. Hur en individ mår, hur denne uppfattar sitt arbete, sin arbetsbelastning, det kollegiala samspelet och relationen till chefen etcetera.

Arbetsmiljöarbete

För att kunna hantera dessa hårda och mjuka delar finns ett omfattande regelverk till vår hjälp. Vi har lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd. Många tror felaktigt att arbetsmiljön är något som man ordnar med en gång – man skaffar sig de papper och dokument som krävs och sen är man ”klar”. Man skulle kunna drista sig att säga att det är precis tvärtom – att det är ett evigt arbete utan slut. Ett bra arbetsmiljöarbete kräver omfattande kunskap, systematik, ordning och samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Har man inte detta är man som arbetsgivare skyldig att skaffa sig det.

Begreppen ”SAM” och ”OSA”

SAM är den vedertagna förkortningen för ”systematiskt arbetsmiljöarbete”. Det är kortfattat det sätt en arbetsgivare ska lägga upp sitt arbetsmiljöarbete på och beskrivs i en föreskrift benämnd AFS 2001:1. OSA är förkortningen för ”organisatorisk och social arbetsmiljö” och formuleras i AFS 2014:5. Det är föreskriften som söker konkretisera hur man ska ta tag i de svårdefinierade subjektiva fallen som har med den psykosociala delen att göra. Ett tips är att läsa dessa föreskrifter. De finns kostnadsfritt på Arbetsmiljöverkets hemsida och är inte mer än sammanlagt ett tjugotal paragrafer (www.av.se).

Hur ska man börja?

Vare sig ni anser er ha full kontroll på arbetsmiljöarbetet på er arbetsplats eller om ni inte ens har påbörjat det, är det bra att som startpunkt företa en full utvärdering av arbetsplatsen. Eftersom arbetsmiljö är något som kräver kunskap, uppföljning och samarbete är det bra att göra denna genomgång med alla – chefer som anställda.

Här är en kort lista på saker som ni åtminstone bör ha på plats, innan ni företar en fullständig genomgång av ert arbetsmiljörättsliga arbete:

• Arbetsmiljöpolicy, som också klargör företagets nolltolerans mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.
• Rutiner för SAM-arbetet (riskbedömning, uppföljning etc.).
• Chefer, arbetsledare och skyddsombud ska ha tillräcklig kunskap och utbildning och de anställda ska veta var de kan finna policys och rutiner.
• Gällande den ”hårda” arbetsmiljön – ta reda på vilka föreskrifter som gäller specifikt er verksamhet.

Observera att ovan inte är en uttömmande lista på saker som krävs – dock är det en bra början när man står inför att ta tag i sitt arbetsmiljöarbete.

Som medlem i MVR ingår rådgivning inom arbetsmiljö och andra juridiska områden.

Kontakta någon av juristerna som arbetar för MVR för ytterligare rådgivning.

För er som är intresserade ger vi också seminarier i arbetsmiljö. Nästa tillfälle hittar ni i aktivitetskalendern >>